Brodalen

Allt jag ser är suddigt

Kategori: Kvällstidningar

image2

Ett återkommande ämne i denna blogg kan bli kvällstidningars så kallade journalistik och allt som hör det till. Jag har många gånger funderat på hur kriterierna för att få sina alster publicerade där ser ut. Text och bild verkar i alla fall inte spela en större roll.
Man skulle nog kunna säga att jag älskar att hata dom där två största misstagen som Sverige lyckats klämma fram mellan journalisthögskolans blekfeta lår... låt oss kalla dom Aftonbladet och Expressen för enkelhetens skull.


En önskan jag har är att en dag få prya på någon av tidningarna för att själv få se om det är sant att hela staben består av knappt skrivkunniga apor som precis lärt sig identifiera webbtv-ikonen på inlärningstavlan. Dutti apa, vassego, sockerbit till kaffet... kan du säga sockerbit? Dutti dutti!!


Nog om det. Hittade en sak jag stört mig på länge direkt när jag slog upp expressen idag. Om man väljer att publicera en bild på en brottsling, en misstänkt våldtäktsman eller en knarkande såpakändis och samtidigt suddar ut hela ansiktet så att inte ens deras morsa skulle känna igen personen på bilden. Finns det då någon som helst jävla anledning att ens publicera den bilden? Personligen så anser jag att svaret är NEJ. Det enda den bilden gör är att sakta ner internet. Den tillför inget till själva artikeln, den är inte intressant ur ett fotografiskt perspektiv. osv.
Det enda anledningen jag kan tänka mig är denna: Kvällstidningarna tänker att dom kan skrämma upp vederbörande genom att visa att dom minsann har ett fotografi på vederbörande, varpå vederbörande blir rädd och erkänner allt i en snörvlande exklusiv artikel i samma tidning som först publicerade en suddig bild på något som skulle likna vederbörande.

Kommentera inlägget här: